Varje poängkurva körs mot en dokumenterad referenskohort av verkliga städer och kontrolleras vid båda räckena: toppen måste vara nåbar men inte trång, så att de ledande städerna skiljs åt i stället för att ligga lika på 100, och en stad med viss infrastruktur får aldrig få exakt noll.
Hur City Cycling Index bedöms
City Cycling Index bedömer den cykelinfrastruktur en stad tillhandahåller, mätt ur öppna data. Poängen är kriterierelaterad: 50, 80 och 100 betecknar fasta utbudsnivåer, inte en stads placering bland andra städer.
Vad detta mäter — och vad det inte mäter
City Cycling Index mäter den cykelinfrastruktur en stad tillhandahåller, så som den finns registrerad i öppna data. Det är ett mått på utbud. Det är inte ett mått på cyklande.
Hur mycket kvalificerande cykelinfrastruktur som finns, ställt mot den mark människor faktiskt bor på.
Hur mycket av det karterade nätet som hänger ihop som ett system i stället för som öar.
Hur många invånare som bor tillräckligt nära trafikfri infrastruktur för att kunna använda den.
Hur väl staden stöder cyklisten när denne klivit av cykeln — parkering, reparationsstationer, vatten, toaletter.
Mätt och publicerat som diagnostiskt mått — det väger inte i huvudindexet.
Inte bedömt. Ingen kurva i den bedömda uppsättningen, ingen mätning inkopplad någonstans och ingen del av poängen Infrastrukturutbud som ett kort lyfter fram. Den bär en vikt i den fullständiga sexdimensionella sammanvägningen och bidrar inte med något till den: omätt avstår den, och en dimension som avstår normeras bort i stället för att sättas till noll. Vikt i den fullständiga sammanvägningen: 0,1.
Inte bedömt. Ingen kurva i den bedömda uppsättningen, ingen mätning inkopplad någonstans och ingen del av poängen Infrastrukturutbud som ett kort lyfter fram. Den bär en vikt i den fullständiga sexdimensionella sammanvägningen och bidrar inte med något till den: omätt avstår den, och en dimension som avstår normeras bort i stället för att sättas till noll. Vikt i den fullständiga sammanvägningen: 0,1.
Uppmätt från Party Onbici-cyklisternas egna turer: den genomsnittliga tid en cyklist förlorar per signalreglerad korsning som hen passerar, där passager utan stopp räknas som ingen väntan. Den poängsätts bara där minst 10 signalreglerade korsningar vardera har passerats 10 gånger eller fler av minst 3 olika cyklister; annars avstår den och normaliseras bort i stället för att få noll. Den ingår aldrig i poängen för infrastrukturutbud som ett resultatkort visar som rubrik, och dess mål på 30 sekunder är internt valt, inte kalibrerat. Vikt i den fullständiga sammanvägningen: 0,1.
Bekräftad och härledd nattbelysning längs nätet — aldrig ett påstående om att en gata har lyktstolpar. Utvecklas nedan under ”Gatubelysning”.
Den andel av invånarna som fortfarande har en cykelväg inom räckhåll en eftermiddag med extrem värme, när de oskuggade delarna av nätet räknats bort. Det är samma Tillgänglighetsfråga ställd under ett enda väderscenario, så en stad kan läsa den direkt mot sin egen tillgänglighetssiffra. Utvecklas nedan under ”Värmetålighet”.
Uppmätta och publicerade, och utanför varje poäng. Ingen av dem bär vikt i någon hittills publicerad metodversion, så ingen kan på någon väg flytta huvudsiffran eller en stads placering. Vad var och en fortfarande väntar på beskrivs i sitt eget avsnitt nedan — och till dess skulle en poängsättning av endera rangordna städer efter hur noggrant de kartlagts i stället för efter vad som finns på marken.
Var data kommer ifrån
Endast öppna data. Ingen stad förser oss med något — det är detta som gör varje stad jämförbar och som gör ett kort möjligt innan någon ber om det — och det är också ursprunget till de begränsningar som beskrivs längre ned.
| Datauppsättning | Vad den bidrar med | Licens |
|---|---|---|
| OpenStreetMap | Varje uppmätt meter cykelinfrastruktur, vägnätet den klassificeras mot, och de cykelparkeringar, reparationsstationer, dricksvattenposter och toaletter som räknas som service. | Open Database License 1.0 (ODbL) |
| WorldPop | Invånare, cell för cell. Befolkningen bakom tillgänglighetsandelen och den bebyggda ytan som är nämnare i varje täthetsmått. | CC BY 4.0 |
| geoBoundaries | Det administrativa område en stad bedöms inom, så att ett nät tillgodoräknas den kommun som byggt det och inte grannarna. | CC BY 4.0 |
| GHS Urban Centre Database | En stadskärnepolygon för städer som ingen administrativ nivå passar, plus en oberoende befolkningsuppskattning som kontroll mot WorldPop. | CC BY 4.0 |
| ABS Urban Centres and Localities | En nationellt enhetlig stadsgränspolygon för de australiska medelstora städer som GHSL:s tröskel för stadskärnor utesluter och som ingen administrativ nivå passar. | CC BY 4.0 |
| Stats NZ Urban Areas | En nationellt enhetlig stadsgränspolygon för de nyzeeländska städer som GHSL:s tröskel för stadskärnor utesluter och som ingen administrativ nivå passar. | CC BY 4.0 |
| Atlas of Sustainable City Transport | De publicerade stadssiffror våra egna resultat jämförs mot för rangordning. Party Onbici har gjort matchningen och räknat om värdena. | Open Database License 1.0 (ODbL) |
Hur en gata blir ett tal
Varje karterad sträcka som en cykel får använda sorteras in i en enda anläggningsklass, utifrån det skydd den ger och inte utifrån om den är skyltad för cykel. Det enda beslutet styr allt därefter: vad en kilometer är värd, och om den räknas som en plats där en invånare kan nå trafikfri infrastruktur.
| Anläggningsklass | Vikt per kilometer | Räknas för Tillgänglighet | Vad det är |
|---|---|---|---|
| protected | ×1,0 | Medräknat | Cyklister har eget utrymme, bort från motortrafiken: en bana skild från körbanan av kantsten, pollare eller annan fysisk barriär, eller en separat karterad väg vars taggar visar att den är för cyklister och inte delas med gående. |
| shared_path | ×0,8 | Medräknat | Utanför körbanan, och därmed bort från trafiken, men utan belägg för att vara cyklisters eget utrymme — delade gång- och cykelvägar och vägar utanför gatunätet som är öppna för cykel. |
| shared | ×0,8 | Ej medräknat | Körbar yta på körbanan utan egen anläggning — en gata skyltad för cykel. Blandtrafik med en beteckning, inte infrastruktur. |
| painted | ×0,5 | Ej medräknat | Färg på körbanan: ett målat fält med motortrafik omedelbart intill. |
| unknown | ×0,5 | Ej medräknat | Karterad som något en cykel får använda, utan taggar som visar vilken sorts anläggning det är. Värderas försiktigt i stället för att antas. |
| crossing | ×0,0 | Ej medräknat | En korsningspassage för cyklister. Verklig och körbar, och en del av hur nätet hänger ihop, men ett korsningselement och inte en ruttlängd. |
Vad varje dimension mäter
Varje dimension besvarar en fråga, mäts som en storhet och bedöms på sin egen kurva. En dimension som inte kan mätas avstår — den lämnas utanför sammanvägningen i stället för att sättas till noll, eftersom «inte mätt» och «inget av det» är olika slutsatser.
Täckning coverage
Hur mycket kvalificerande cykelinfrastruktur som finns, ställt mot den mark människor faktiskt bor på.
- Uppmätt storhet
- Kvalitetsviktade nätkilometer, delat med kvadratkilometer bebyggd yta.
- Poängkurva
- Fasta utbudskriterier
- Vikt i huvudpoängen
- 0,2778
- Krävs för en huvudpoäng
- Obligatorisk
Tre fasta utbudsnivåer, sammanbundna av räta linjer. Trösklarna säger vad en poäng betyder om infrastruktur, inte var staden står bland andra städer, och de flyttar sig inte när en stad läggs till tavlan.
| Uppmätt värde (km/km²) | Poäng | Vad den nivån betyder |
|---|---|---|
| 0,0 | 0 | Ingen meningsfull kartlagd utbyggnad |
| 1,0 basic | 50 | Grundläggande utbyggnad, användbar men ofullständig |
| 2,5 strong | 80 | Stark utbyggnad i hela staden |
| 5,0 leading | 100 | Nästan fullständig uppfyllelse av kriteriet |
Mellan två publicerade punkter interpoleras poängen rätlinjigt; under den första och över den sista begränsas den.
Var varje tröskel kommer ifrån
- 1,0 basic — ett fast normativt kriterium
- En kilometer kvalificerande nät per kvadratkilometer bebyggd mark: tillräckligt för att en sammanhängande rutt ska finnas i de flesta riktningar, och inte tillräckligt för att kalla staden försörjd. Informerat av tavlan, inte härlett ur den.
- 2,5 strong — ett fast normativt kriterium
- Täthet där en cyklist kan räkna med kvalificerande infrastruktur på de flesta resor i stället för på några utvalda. Compared against the ITDP Atlas distribution for non-absurdity: cities we score at or above this threshold are not ones ITDP places low, and vice versa. A sanity check on the ordering, NOT a calibration of the level — the comparison is not footprint-matched.
- 5,0 leading — ett fast normativt kriterium
- Tätheten hos en stad som gjort klart jobbet — kvalificerande infrastruktur är regel snarare än undantag. Nåbar, och nådd av få.
Andel sammanhängande nät connectivity
Hur mycket av det karterade nätet som hänger ihop som ett system i stället för som öar.
- Uppmätt storhet
- Andelen av det kvalificerande nätets längd som ligger i dess största sammanhängande komponent. Under en minsta mängd kvalificerande nät slutar måttet vara informativt och dimensionen avstår i stället för att redovisa en andel: 10 km, eller mindre i en liten stad — 0.5 km per kvadratkilometer bebyggd yta, aldrig under 3 km.
- Poängkurva
- Identitetsskala — poängen är procenttalet
- Vikt i huvudpoängen
- 0,3333
- Krävs för en huvudpoäng
- Obligatorisk
Mätningen är redan ett procenttal, så poängen är det procenttalet: 63 % av nätet sammanhängande ger 63. Ingen tröskel läggs på, eftersom ingen hävdas — skalan påstår inget om vad en nivå betyder.
| Uppmätt värde | Poäng | Vad den nivån betyder |
|---|---|---|
| 0,0 | 0 | Ingenting av den uppmätta storheten |
| 1,0 target | 100 | Allt av den — mätningen är poängen, så denna punkt påstår inget ytterligare |
Mellan två publicerade punkter interpoleras poängen rätlinjigt; under den första och över den sista begränsas den.
Tillgänglighet access
Hur många invånare som bor tillräckligt nära trafikfri infrastruktur för att kunna använda den.
- Uppmätt storhet
- Andelen invånare vars bostad ligger inom 300 m fågelvägen från infrastruktur bort från motortrafiken.
- Poängkurva
- Fasta utbudskriterier
- Vikt i huvudpoängen
- 0,3889
- Krävs för en huvudpoäng
- Obligatorisk
Tre fasta utbudsnivåer, sammanbundna av räta linjer. Trösklarna säger vad en poäng betyder om infrastruktur, inte var staden står bland andra städer, och de flyttar sig inte när en stad läggs till tavlan.
| Uppmätt värde | Poäng | Vad den nivån betyder |
|---|---|---|
| 0,0 | 0 | Ingen meningsfull kartlagd utbyggnad |
| 0,5 basic | 50 | Grundläggande utbyggnad, användbar men ofullständig |
| 0,8 strong | 80 | Stark utbyggnad i hela staden |
| 1,0 leading | 100 | Nästan fullständig uppfyllelse av kriteriet |
Mellan två publicerade punkter interpoleras poängen rätlinjigt; under den första och över den sista begränsas den.
Var varje tröskel kommer ifrån
- 0,5 basic — ett fast normativt kriterium
- Hälften av invånarna bor inom 300 m från trafikfri infrastruktur.
- 0,8 strong — ett fast normativt kriterium
- Fyra av fem invånare finns inom 300 m — en minoritet står fortfarande utanför.
- 1,0 leading — ett fast normativt kriterium
- Varje invånare inom 300 m. Ett absolut mål en kommun kan sikta på, nåbart utan hänvisning till någon annan stad.
Bekvämligheter amenities
Hur väl staden stöder cyklisten när denne klivit av cykeln — parkering, reparationsstationer, vatten, toaletter.
- Uppmätt storhet
- Viktade serviceenheter, delat med kvadratkilometer bebyggd yta.
- Poängkurva
- Fasta utbudskriterier
- Vikt i huvudpoängen
- Ingen — vägs inte samman
- Krävs för en huvudpoäng
- Krävs inte
Tre fasta utbudsnivåer, sammanbundna av räta linjer. Trösklarna säger vad en poäng betyder om infrastruktur, inte var staden står bland andra städer, och de flyttar sig inte när en stad läggs till tavlan.
| Uppmätt värde (units/km²) | Poäng | Vad den nivån betyder |
|---|---|---|
| 0,0 | 0 | Ingen meningsfull kartlagd utbyggnad |
| 2,0 basic | 50 | Grundläggande utbyggnad, användbar men ofullständig |
| 10,0 strong | 80 | Stark utbyggnad i hela staden |
| 40,0 leading | 100 | Nästan fullständig uppfyllelse av kriteriet |
Mellan två publicerade punkter interpoleras poängen rätlinjigt; under den första och över den sista begränsas den.
Var varje tröskel kommer ifrån
- 2,0 basic — valt internt, utan anspråk på extern grund
- Preliminärt. Service väger noll i v16-huvudpoängen och publiceras som diagnostiskt mått.
- 10,0 strong — valt internt, utan anspråk på extern grund
- Preliminärt. Ingen officiell serviceinventering har prövats mot denna skala.
- 40,0 leading — valt internt, utan anspråk på extern grund
- Preliminärt. En senare version bör ersätta detta med en definition byggd på servicetäckning.
Från mätning till poäng
Varje mätning går via sin dimensions kurva till en delpoäng, och delpoängen vägs samman med de publicerade vikterna till en huvudpoäng. Båda stegen visas nedan på en påhittad stad, så att räkningen går att göra om med en miniräknare.
Vad en nivå på en kurva betyder
| Nivå | Poäng | Vad den betecknar |
|---|---|---|
| minimum | 0 | Ingen meningsfull kartlagd utbyggnad |
| fragmentary | — | Fragmentarisk utbyggnad |
| basic | 50 | Grundläggande utbyggnad, användbar men ofullständig |
| strong | 80 | Stark utbyggnad i hela staden |
| leading | 100 | Nästan fullständig uppfyllelse av kriteriet |
Ett genomräknat exempel
Interpolationsregel, som publicerad: piecewise-linear through (0,0) -> (basic,50) -> (strong,80) -> (leading,100), clamped
poäng = undre poäng + (uppmätt värde − undre värde) ÷ (övre värde − undre värde) × (övre poäng − undre poäng)
Täckning
Kvalitetsviktat nät 80,0 km ÷ Bebyggd yta 40,0 km² = 2,0 km/km²
2,0 ligger mellan de publicerade punkterna 1,0 (som ger 50) och 2,5 (som ger 80). Rätlinjig interpolation däremellan ger 70.
Andel sammanhängande nät
Nät i den största sammanhängande komponenten 0,62 = 0,62
0,62 ligger mellan de publicerade punkterna 0,0 (som ger 0) och 1,0 (som ger 100). Rätlinjig interpolation däremellan ger 62.
Tillgänglighet
Invånare inom upptagningsområdet 0,63 = 0,63
0,63 ligger mellan de publicerade punkterna 0,5 (som ger 50) och 0,8 (som ger 80). Rätlinjig interpolation däremellan ger 63.
Bekvämligheter inte i huvudpoängen
Viktade serviceenheter 200,0 ÷ Bebyggd yta 40,0 km² = 5,0 units/km²
5,0 ligger mellan de publicerade punkterna 2,0 (som ger 50) och 10,0 (som ger 80). Rätlinjig interpolation däremellan ger 61,2.
Sammanvägning av delpoängen
| Dimension | Delpoäng | Vikt |
|---|---|---|
| Täckning | 70 | 0,2778 |
| Andel sammanhängande nät | 62 | 0,3333 |
| Tillgänglighet | 63 | 0,3889 |
sum(weight x sub_score) / sum(weight), over the dimensions that computed = 64,6
Vikterna ovan är de effektiva vikterna: de är omnormerade över de dimensioner huvudpoängen faktiskt väger samman, summerar därför till ett, och räkningen går att kontrollera precis som den är utskriven.
- Bekvämligheter — Measured and published as an EXPERIMENTAL DIAGNOSTIC with zero weight. Its thresholds are internal distribution choices, not criteria — no official inventory has been checked and the measure is highly sensitive to OpenStreetMap completeness and central-business-district density.
Vad huvudtalet heter
| Index på eller över | Poängklass |
|---|---|
| 80 | Leading infrastructure |
| 60 | Established |
| 40 | Emerging |
| 20 | Early |
| 0 | Limited infrastructure |
Bandet är en etikett för talet, inte en separat bedömning: det bär ingen information indexet inte redan bär.
Hur städer rangordnas — och varför poängen inte är en rangordning
En poäng som definieras av fältets mitt kan aldrig visa förbättring — fördubbla varje stads nät och medianen ger fortfarande 50. Trösklarna är därför fasta påståenden om infrastruktur och ligger fast inom en metodikversion: att lägga till en stad på tavlan flyttar aldrig en annan stads poäng. Var en stad står bland sina likar är en annan och nyttig fråga, och den publiceras separat, som percentil.
Vad poängen mäts mot
Poängen på denna sida är kriterierelaterad. Varje namngiven nivå på en kurva är ett fast påstående om infrastruktur — vad den mängden utbud betyder för dem som skulle använda den — och de nivåerna ligger fast inom en metodikversion. Att lägga till en stad på tavlan flyttar aldrig en annan stads poäng, och om varje stad fördubblade sitt nät i morgon skulle varje poäng stiga.
Var en stad står är ett separat tal
Placeringen bland likar är en annan och nyttig fråga, och besvaras därför separat: ett kort publicerar en percentil bredvid sin poäng, aldrig invävd i den. En percentil står stilla när alla förbättras — vilket är precis därför den inte kan vara poängen.
Din stad sedd genom andra ramverk
En lins läser om våra egna öppna data genom ett annat ramverks perspektiv, så att en stad kan ses under flera metodiker samtidigt i stället för att man litar på ett enda tal. Varje lins beräknas av Party Onbici och märks «i stil med» eller «inspirerad av» när den namnger det ramverk den lånar från. Ingen av dem återger någons publicerade poäng.
Andelen invånare inom upptagningsområdet för infrastruktur bort från motortrafiken — samma mätning som dimensionen Tillgänglighet, formulerad så som ITDP formulerar sin egen indikator.
Vår siffra, beräknad av oss på vår egen gräns. Den ställs bredvid ITDP:s publicerade ordning, aldrig sammanslagen med den.
En inofficiell uppskattning som Party Onbici beräknat ur öppna data. Den är inte ITDP People Near Bikelanes publicerade poäng och den har inte deras godkännande.
Komponentanalys av lågstressnätet: ett tätt nät som brutits upp i öar får låg poäng, hur många kilometer det än rymmer.
En inofficiell uppskattning som Party Onbici beräknat ur öppna data. Den är inte PeopleForBikes Bicycle Network Analysis publicerade poäng och den har inte deras godkännande.
En partiell rekonstruktion utifrån de komponenter som öppna data medger — infrastrukturtäthet och målpunkter. Höjdskillnader och färdmedelsandel för arbetsresor kräver källor vi inte har och redovisas som obedömda i stället för påhittade.
En inofficiell uppskattning som Party Onbici beräknat ur öppna data. Den är inte Walk Score Bike Score publicerade poäng och den har inte deras godkännande.
Den nederländska projekteringshandbokens fem krav — sammanhang, genhet, säkerhet, komfort, attraktivitet — som diagnostisk profil i stället för poäng. Säkerheten avstår alltid: inga olycksdata är inkopplade, och en infrastrukturbaserad indikator är inte en säkerhetsbedömning.
En inofficiell uppskattning som Party Onbici beräknat ur öppna data. Den är inte CROW Design Manual for Bicycle Traffic publicerade poäng och den har inte deras godkännande.
Kilometer fördelade på komfortnivåerna hög, medel och låg.
En inofficiell uppskattning som Party Onbici beräknat ur öppna data. Den är inte Canadian Bikeway Comfort and Safety (Can-BICS) publicerade poäng och den har inte deras godkännande.
Kilometer, andel av nätet och invånarupptagningsområde för enbart fysiskt separerad infrastruktur — den strängaste definitionen, den en kommun själv använder när den säger att den saknar cykelinfrastruktur.
Ett upplysande mått, aldrig indata till poängen. Städer där vardagscyklingen sker på lugna gator eller på trottoaren där det är tillåtet — fall som den här modellen inte läser in — hamnar nära noll här hur mycket som än cyklas; läs det bredvid siffran för observerad cykling.
Party Onbicis eget diagnostiska mått, beräknat ur öppna data.
Fullständighetssignaler för de underliggande OpenStreetMap-data, så att en låg poäng går att skilja från tunna data.
En inofficiell uppskattning som Party Onbici beräknat ur öppna data. Den är inte BikeDNA publicerade poäng och den har inte deras godkännande.
En medvetet generös övre gräns: invånare nära cykelinfrastruktur av vilket slag som helst, på ett vidare gångavstånd. Sammanhang till huvudsiffran för Tillgänglighet, aldrig en ersättning för den.
Party Onbicis eget diagnostiska mått, beräknat ur öppna data.
Vad vi kontrollerat — och vad det visar och inte visar
Detta är interna kontroller av skalan, utförda av oss. De är skälet att lita på att indexet skiljer städer åt konsekvent. De är ingen extern verifiering av något procenttal på ett kort, och någon sådan hävdas inte.
Referenskohort: 103 städer, per 2026-08-03. Dess exakta sammansättning finns dokumenterad i party_onbici/apps/analytics/tests/data/v16_anchor_cohort.json.
Fördelningen av de poäng kurvan ger över referenskohorten granskas — hur många städer som hamnar på 100, hur många på 0, hur många under 10 och hur brett tavlans mittersta hälft sprider sig — så att en skala som pressar ihop städerna till en oskiljbar klump upptäcks före publicering.
Den ordning våra poäng placerar städer i jämförs med den ordning oberoende publicerade ramverk ger. Bred samstämmighet betyder att vårt mått inte rangordnar städer på ett sätt ingen annan känner igen.
Där vår tillgänglighetssiffra ligger över ITDP:s följer skillnaden hur stor del av stadens nät som utgörs av målade fält — precis vad vår egen definition förutsäger, eftersom vi utesluter färg och deras indikator inte gör det. Vårt mått beter sig konsekvent givet en känd definitionsskillnad.
Värmetålighet
En stad kan vara väl försedd och ändå omöjlig att cykla i en eftermiddag med fyrtio grader. Värmetålighet ställer Tillgänglighetsfrågan igen under ett enda väderscenario: vilken andel av invånarna som fortfarande har en cykelväg inom räckhåll när nätets oskuggade delar räknats bort.
En siffra publiceras bara när minst 80% av det kvalificerande nätet har en skuggprofil. Under den gränsen hålls svaret inne i stället för att uppskattas: ett procenttal hämtat ur en bråkdel av nätet läses som ett faktum om staden.
Att ange hur skuggad en gata är kräver inmätta byggnadshöjder över minst 60% av den närliggande bebyggda ytan. Modellerade höjder räknas inte dit — de globala mättas kring trettio meter, vilket är fel med en faktor tio intill ett höghus. Ingen stad har nått den ribban, så ingen skuggandel publiceras någonstans på den här webbplatsen.
Värmemetod version 2, versionshanterad separat från indexet: en ändring här flyttar ingen poäng och får därför inte flagga varje resultatkort som att metoden ändrats.
En strålningsmodell över en uppmätt yta, kontrollerad mot instrument. Ingen stad når dit, och ingen är i närheten.
Verklig skuggeometri, från byggnadsfotavtryck med inmätta höjder och en krontäckningsmodell. Det är nivån där en skuggandel över huvud taget får anges.
Krontäckning och bebyggelseform, utan tillförlitliga höjder. Nog för att rangordna en stads gator sinsemellan; inte nog för att ange en skuggandel. Varje hittills uppmätt stad ligger här.
Vad detta index inte säger dig
Var och en av dessa punkter redovisas, den upptäcks inte. Där det finns ett namngivet arbete som skulle undanröja en begränsning namnges även det.
ITDP beräknar sina indikatorer på en GHSL-storstadsagglomeration. Vi beräknar våra på vår regiongräns, som ofta är en enda kommun. Det är olika områden, så jämförelsen fastställer ingen samstämmighet i absolut nivå — bara att de båda ordnar städer på liknande sätt.
Där ingen administrativ gräns passar staden är det bedömda området en automatiskt härledd rektangel i stället för ett officiellt område. Kortet anger detta öppet; siffrorna beskriver det studieområdet, inte en administrativ gräns.
En invånare räknas som försörjd när infrastruktur ligger inom 300 m fågelvägen. Floder, järnvägsstråk, motorvägar och saknade passager gör alla den verkliga gångvägen längre, så siffran är optimistisk.
Trafikstressklassificeringen avgör det kvalificerande nätet för varje bedömd dimension, över det karterade cykelnätet. Stadens vanliga gator klassificeras också, och deras lugna kilometer publiceras som redovisning med sin beläggsuppdelning — de ger ännu ingen bedömd kredit.
Hur många som cyklar, och hur säkert, bedöms inte. Indexet mäter utbudet av cykelinfrastruktur ur öppna data, och en stad kan ha gott utbud och cyklas lite.
Allt som mäts kommer från OpenStreetMap. Där en stad är tunt karterad, eller dess infrastruktur taggad utan den detalj klassificeraren behöver, speglar poängen kartan mer än gatorna — därför publiceras datakvalitetssignaler bredvid varje resultat och sänker tilltron till det.
Vad vi vet om ett nät efter mörkrets inbrott
Ett styrkort kan säga vad en stad har byggt, men inte om det går att använda nattetid. Vägbelysningslagret besvarar det separat — och hålls medvetet utanför varje betyg, eftersom underlaget bakom det inte är starkt nog att rangordna en stad efter.
En uttrycklig belysningstagg i OpenStreetMap är det starkaste underlaget och den enda vägen till ett bekräftat resultat. Karterade lyktstolpar nära en väg stöder ett härlett resultat. Satellitradians är svagast och åsidosätter aldrig någon av dem.
Satellitradians visar artificiellt ljus i omgivningen med ungefär 460 m per pixel — grövre än någon enskild gata. Byggnader, parkeringar och skyltar avger samma signal, så enbart ljusstyrka registreras som inte entydigt i stället för att läsas som belysning.
En saknad belysningstagg betyder att ingen har registrerat den, vilket är en lucka i underlaget och inte ett konstaterande om gatan. Det redovisas som "okänt", skilt från de gator som en uttrycklig tagg bekräftar är obelysta.
I de testade städerna skiljer ingen kalibrerad radianströskel belysta gator från obelysta; satellitnivån anger därför ingen riktning, och merparten av ett typiskt nät förblir inte entydigt. Ett betyg byggt på det som återstår skulle mest mäta hur noggrant en stads frivilliga har karterat belysningstaggar, inte om dess gator är belysta.
Källor och licenser
Indexet beräknas helt ur de öppna datamängderna nedan. Deras källhänvisningar återges här i den form utgivarna kräver.
Varje uppmätt meter cykelinfrastruktur, vägnätet den klassificeras mot, och de cykelparkeringar, reparationsstationer, dricksvattenposter och toaletter som räknas som service.
Invånare, cell för cell. Befolkningen bakom tillgänglighetsandelen och den bebyggda ytan som är nämnare i varje täthetsmått.
Det administrativa område en stad bedöms inom, så att ett nät tillgodoräknas den kommun som byggt det och inte grannarna.
En stadskärnepolygon för städer som ingen administrativ nivå passar, plus en oberoende befolkningsuppskattning som kontroll mot WorldPop.
En nationellt enhetlig stadsgränspolygon för de australiska medelstora städer som GHSL:s tröskel för stadskärnor utesluter och som ingen administrativ nivå passar.
En nationellt enhetlig stadsgränspolygon för de nyzeeländska städer som GHSL:s tröskel för stadskärnor utesluter och som ingen administrativ nivå passar.
De publicerade stadssiffror våra egna resultat jämförs mot för rangordning. Party Onbici har gjort matchningen och räknat om värdena.
Varje poäng, delpoäng, lins och uppskattning som City Cycling Index publicerar beräknas av Party Onbici ur dessa källor, under metodikversion 19. Där en siffra kommer någon annanstans ifrån anger kortet som bär den detta öppet.
Bakom de kontextuella lagren
De här uppgifterna läses av lagren för gatubelysning och värmetålighet. Ingen poäng, delpoäng eller rangordning på den här webbplatsen beräknas ur dem.
Satellitobserverad nattradians som ligger till grund för underlagslagret om vägbelysning. Den visar artificiellt ljus i omgivningen, aldrig att en väg har gatlyktor, och ingår inte i något betyg.
Trädkronorna över varje gata, med ungefär en meters upplösning. Det är allt som värmetålighetslagret vet om skugga, och den enda indata det inte klarar sig utan.
Var byggnaderna står, så att en gata kantad av dem kan skiljas från en öppen. Deras MODELLERADE höjder läses medvetet inte som höjder: de mättas kring trettio meter, vilket är fel med en faktor tio på de tätaste och hetaste platserna.